Chapter 34 - I am walking in Liams shoes
PREVIOUS: ''Kim, din störta idol sitter sidan om dig och du är lugn? Hur kommer detta sig?'' frågade hon förvånat och kollade mot mig. Louis och jag började berätta hela historian för mamma men utelämnade en del saker. Som hela Liam saken och jag ville utelämna det med poolen med hos Dustin men Louis började berätta om det ändå. Mamma verkade tycka om att lyssna på hela historian.
Jag hörde en lätt knackning på dörren och den vita dörren öppnades sakta och en sjuksköterska kom in med ett block i handen. Hon mötte oss med ett leende och gick runt om på andra sidan sängen.
"Hur är det idag?" frågade hon Charlotte och tog fram en spruta och stack in den snabbt in i hennes finger.
"Jag är glad att få se min dotter och hennes kompis" sa hon med hennes vänliga röst. Vet var Kimberley har fått sin omtanke ifrån.
"Så trevligt. Du måste vara Kimberley. Din mamma pratar om dig varje dag när jag kommer in till henne" förklarade hon och jag vände mig mot Kimberley som såg ut att pressa fram ett leende. Hon verkar inte gilla när någon kommer in och fixar med hennes mamma för hon är sjuk. Skulle jag inte för den delen heller gjort.
"Jag saknar dig gumman" sa Charlotte och tog i Kimberleys hand. Dom pressade dom hoppa och såg att det såg rörande ut för dom båda. Det känns som jag är lite i vägen här i med jag har knappt känt hennes mamma i en timma. Jag reste mig upp från pallen och deras blickar kom mot mig.
"Tänkte gå ner och köpa något att dricka i automaten. Vill ni ha något?" frågade jag dom båda två.
"Inget för mig tack" svarade Charlotte.
"Inte mig heller, är inte törstig. Kommer du upp här sen igen?" frågade hon mig och mötte min ögonkontakt.
"Klart jag gör. Om det är okej för er?" frågade jag och kollade mot Charlotte och hon nickade ett glatt ja. "Kommer strax då" sa jag innan jag gick ut ut rummet.
Jag vet inte riktigt men det känns som mer jag spenderar tid med Kimberley att jag börjar gilla henne. Jag vill inte få känslor för henne men det är svårt för hon är så jordnära och glad. Hennes leende, hennes ögon, hennes närhet, hennes glädje, ja egentligen allt med henne. Det finns ingenting jag stör mig på henne. Men att jag sitter på ett sjukhus med henne och hennes mamma känns lite konstigt. Jag tog hissen ner till första våningen och tryckte ut en pepsi från läskatomaten och var tvungen att dricka upp den där nere. Fick inte ta upp den till Charlottes rum. Jag tog dom sista klunkarna ur burken och slängde den i soporna och tog hissen upp igen. Kimberley kom upp i mitt huvud när jag stod där ensam i hissen. Hon skulle snart åka tillbaka och det känns som det är bäst att jag inte träffar henne mer för att jag vill inte få mer känslor för henne. Inte mer som en vän men har redan börjat få mer. Allt skulle bli så svårt för både henne och mig för jag jobbar mycket och reser. Skulle inte kunna vara borta från någon man älskar så mycket och hur skulle alla fans reagera. Plus Liam, han gillade henne eller kanske gillar henne inu och om jag säger att jag med gillar henne. Det blir ju så konstigt om han fortfarande gillar honom. Skulle aldrig klara av att såra Liam eller någon av dom andra killarna i bandet någon gång.
Jag gick mot Harrys och Lous dörr och öppnade den. Hörde att det var ganska tyst i lägenheten. Inte ens teven är igång.
"Någon hemma?" ropade jag högt när jag stängde dörren efter mig. Jag sparkade av mig mina skor och gick in.
"Här inne" ropade Hary från något rum. Jag gick in i köket och tog ett stort glas med mjölk och letade efter Harry. Han satt ner vid dator och surfade.
"Har du suttit här hela dagen?" frågade jag honom och kollade över hans axel vad han höll på med.
"Nästan, var på toa innan med. Louis är på sjukhuset så" sa Harry och jag stannade till. Vadå på sjukhuset har något hänt något med honom? Och varför är Harry så lugn då.
"Va?!" frågade jag snabbt och förvånat.
"Ja han är där med Kim och besöker hennes mamma" förklarande han och stängde av datorn.
"Varför är han där?" frågade jag honom mesans vi gick ut ifrån rummet.
"Jag vet faktiskt inte. Han sa bara att han skulle hämta upp Kim och köra och besöka hennes mamma när vi hade kommit hem ifrån intervjun innan idag" sa han.
"Okej" svarade jag och tog en klunk av mjölken.
"Vet du om Liam fortfarande gillar henne eller?" frågade Harry mig medan vi satte oss ner i köket.
"Tänkte fråga dig detsamma. Jag vet faktiskt inte. Vad tror du?" frågade jag honom.
"Ingen aning här heller. Vi får fråga honom någon gång sen" sa Harry och jag instämde helt med honom. Vi hörde hur handtaget drogs ner i hallen och två röster som var bekanta kom in rätt glada.
Vi satt i hans bil på sjukhusparkeringen. Det var skönt att träffa mamma idag igen. Jag saknar henne varje dag och fick en klump i magen när sjuksköterskan kom in på rummet.
"Vad ska vi göra nu?" frågade jag och avbröt tystnaden.
"Jag är hungrig" svarade Louis och jag skrattade åt honom. Varför ska killar alltid vara så hungriga?
"Vi kan sticka hem till mig och äta eller beställa pizza" föreslog jag och Louis startade bilen.
"Då kör vi hem till dig" sa han och körde ifrån sjukhuset. Vi satt tysta i bilen på väg hem till mig och för varje rörelse han gjorde fick mig att börja gilla honom mer och mer. Han verkar som en kille som man kan lita på och ha sjukt roligt tillsammans med även om man är pojk- och flickvän. Men han är inte samma känslor för mig, det vet jag. Och jag vill inte förstöra vår vänskap och säga att jag gillar honom. Han kanske tar det fel och tror jag bas playar runt, för Liam och jag hade en liten sak innan. Eller vi hade aldrig något. Men det var ändå något lite och vi är bara vänner nu som vanligt. Hoppas inte Liam har känslor för mig för då tycker jag synd om honom i med jag inte har samma känslor för honom. Men tror han har kommit över mig och tänker mer på fansen och kanske börjat snacka med någon ny. Skulle vara roligt för honom. Jag vet hur Liam kände sig när jag berättade att jag inte hade några känslor för honom nu. Det är precis samma sak men nu är jag i Liams skor och Louis i mina. Bara om han kunde gillat mig som jag gillar honom. Men det skulle ändå aldrig gått att dejta någon av killarna eller någon som reser världen runt och jobbar. Skulle aldrig gått fast hur mycket man än skulle försökt. Men man ska ju alltid hoppas även om det inte kommer hände något mellan honom och mig. Jag känner det på mig. Louis letar nog inte efter en sån typ som mig.
Förlåt att det har tagit mer än två veckor innan det kom upp något nytt. Men som sagt jag skrev innan att jag hade inga ideer. Och fick inga av er heller. Men men jag klagar inte på er!! Men jag har en svag idee i huvudet vad som kommer hända. Men inget mer. Vi får se hur det blir.
Men det kom iallafall något ! :)
Men ha en bra onsdag kväll. Själv börjar jag bli sjuk känner jag mig. Men ska känna mig stark nu så :D
Puss på er alla !! X
"Hur är det idag?" frågade hon Charlotte och tog fram en spruta och stack in den snabbt in i hennes finger.
"Jag är glad att få se min dotter och hennes kompis" sa hon med hennes vänliga röst. Vet var Kimberley har fått sin omtanke ifrån.
"Så trevligt. Du måste vara Kimberley. Din mamma pratar om dig varje dag när jag kommer in till henne" förklarade hon och jag vände mig mot Kimberley som såg ut att pressa fram ett leende. Hon verkar inte gilla när någon kommer in och fixar med hennes mamma för hon är sjuk. Skulle jag inte för den delen heller gjort.
"Jag saknar dig gumman" sa Charlotte och tog i Kimberleys hand. Dom pressade dom hoppa och såg att det såg rörande ut för dom båda. Det känns som jag är lite i vägen här i med jag har knappt känt hennes mamma i en timma. Jag reste mig upp från pallen och deras blickar kom mot mig.
"Tänkte gå ner och köpa något att dricka i automaten. Vill ni ha något?" frågade jag dom båda två.
"Inget för mig tack" svarade Charlotte.
"Inte mig heller, är inte törstig. Kommer du upp här sen igen?" frågade hon mig och mötte min ögonkontakt.
"Klart jag gör. Om det är okej för er?" frågade jag och kollade mot Charlotte och hon nickade ett glatt ja. "Kommer strax då" sa jag innan jag gick ut ut rummet.
Jag vet inte riktigt men det känns som mer jag spenderar tid med Kimberley att jag börjar gilla henne. Jag vill inte få känslor för henne men det är svårt för hon är så jordnära och glad. Hennes leende, hennes ögon, hennes närhet, hennes glädje, ja egentligen allt med henne. Det finns ingenting jag stör mig på henne. Men att jag sitter på ett sjukhus med henne och hennes mamma känns lite konstigt. Jag tog hissen ner till första våningen och tryckte ut en pepsi från läskatomaten och var tvungen att dricka upp den där nere. Fick inte ta upp den till Charlottes rum. Jag tog dom sista klunkarna ur burken och slängde den i soporna och tog hissen upp igen. Kimberley kom upp i mitt huvud när jag stod där ensam i hissen. Hon skulle snart åka tillbaka och det känns som det är bäst att jag inte träffar henne mer för att jag vill inte få mer känslor för henne. Inte mer som en vän men har redan börjat få mer. Allt skulle bli så svårt för både henne och mig för jag jobbar mycket och reser. Skulle inte kunna vara borta från någon man älskar så mycket och hur skulle alla fans reagera. Plus Liam, han gillade henne eller kanske gillar henne inu och om jag säger att jag med gillar henne. Det blir ju så konstigt om han fortfarande gillar honom. Skulle aldrig klara av att såra Liam eller någon av dom andra killarna i bandet någon gång.
Jag gick mot Harrys och Lous dörr och öppnade den. Hörde att det var ganska tyst i lägenheten. Inte ens teven är igång.
"Någon hemma?" ropade jag högt när jag stängde dörren efter mig. Jag sparkade av mig mina skor och gick in.
"Här inne" ropade Hary från något rum. Jag gick in i köket och tog ett stort glas med mjölk och letade efter Harry. Han satt ner vid dator och surfade.
"Har du suttit här hela dagen?" frågade jag honom och kollade över hans axel vad han höll på med.
"Nästan, var på toa innan med. Louis är på sjukhuset så" sa Harry och jag stannade till. Vadå på sjukhuset har något hänt något med honom? Och varför är Harry så lugn då.
"Va?!" frågade jag snabbt och förvånat.
"Ja han är där med Kim och besöker hennes mamma" förklarande han och stängde av datorn.
"Varför är han där?" frågade jag honom mesans vi gick ut ifrån rummet.
"Jag vet faktiskt inte. Han sa bara att han skulle hämta upp Kim och köra och besöka hennes mamma när vi hade kommit hem ifrån intervjun innan idag" sa han.
"Okej" svarade jag och tog en klunk av mjölken.
"Vet du om Liam fortfarande gillar henne eller?" frågade Harry mig medan vi satte oss ner i köket.
"Tänkte fråga dig detsamma. Jag vet faktiskt inte. Vad tror du?" frågade jag honom.
"Ingen aning här heller. Vi får fråga honom någon gång sen" sa Harry och jag instämde helt med honom. Vi hörde hur handtaget drogs ner i hallen och två röster som var bekanta kom in rätt glada.
Vi satt i hans bil på sjukhusparkeringen. Det var skönt att träffa mamma idag igen. Jag saknar henne varje dag och fick en klump i magen när sjuksköterskan kom in på rummet.
"Vad ska vi göra nu?" frågade jag och avbröt tystnaden.
"Jag är hungrig" svarade Louis och jag skrattade åt honom. Varför ska killar alltid vara så hungriga?
"Vi kan sticka hem till mig och äta eller beställa pizza" föreslog jag och Louis startade bilen.
"Då kör vi hem till dig" sa han och körde ifrån sjukhuset. Vi satt tysta i bilen på väg hem till mig och för varje rörelse han gjorde fick mig att börja gilla honom mer och mer. Han verkar som en kille som man kan lita på och ha sjukt roligt tillsammans med även om man är pojk- och flickvän. Men han är inte samma känslor för mig, det vet jag. Och jag vill inte förstöra vår vänskap och säga att jag gillar honom. Han kanske tar det fel och tror jag bas playar runt, för Liam och jag hade en liten sak innan. Eller vi hade aldrig något. Men det var ändå något lite och vi är bara vänner nu som vanligt. Hoppas inte Liam har känslor för mig för då tycker jag synd om honom i med jag inte har samma känslor för honom. Men tror han har kommit över mig och tänker mer på fansen och kanske börjat snacka med någon ny. Skulle vara roligt för honom. Jag vet hur Liam kände sig när jag berättade att jag inte hade några känslor för honom nu. Det är precis samma sak men nu är jag i Liams skor och Louis i mina. Bara om han kunde gillat mig som jag gillar honom. Men det skulle ändå aldrig gått att dejta någon av killarna eller någon som reser världen runt och jobbar. Skulle aldrig gått fast hur mycket man än skulle försökt. Men man ska ju alltid hoppas även om det inte kommer hände något mellan honom och mig. Jag känner det på mig. Louis letar nog inte efter en sån typ som mig.
Förlåt att det har tagit mer än två veckor innan det kom upp något nytt. Men som sagt jag skrev innan att jag hade inga ideer. Och fick inga av er heller. Men men jag klagar inte på er!! Men jag har en svag idee i huvudet vad som kommer hända. Men inget mer. Vi får se hur det blir.
Men det kom iallafall något ! :)
Men ha en bra onsdag kväll. Själv börjar jag bli sjuk känner jag mig. Men ska känna mig stark nu så :D
Puss på er alla !! X
Kommentarer
Postat av: Sanna :D
jätte bra, mer! :D
Trackback
