Chapter 27 - You can trust me

PREVIOUS: Vi släppte varandra och sa hejdå till varandra lite pinsamt. Jag låste upp dörren och var helt förvirrad av som precis som hade hänt. Vi hade kysst. Det kändes osäkert. Jag kände ingenting, absolut ingenting. Inte som jag kände hos Greg. Jag kanske har känslorna kvar hos honom och kan inte gå vidare kanske ?


Jag vaknade av att dörren där nere smälldes igen. Jag tog mobilen intill mig och såg att klockan var tolv. Jag la mobilen ifrån mig och gick till fönstret och kollade ut. Liam kom upp i mitt huvud och där efter Greg. Kyssen. Allt kom upp i huvudet som en video. Jag känner mig så taskig, för jag kände ingenting. Ingenting alls. Som jag gjorde med Greg. Kyssen med Liam blev som en pinsam kompis kyss. Det blev lite pinsamt av det, tänk om Liam kände något. Eller han kanske inte kände någonting. Det känns fel att veta att han gillar mig när jag inte gillar honom på det sättet.
Jag gick in på toaletten och kammade igenom håret och det slog mig. Jag skulle träffa Liam halv ett. Jag skyndade mig att göra mig i ordning. Jag tog min mobil och skickade ett sms till Liam att jag kommer lite senare.


Vad gjorde jag uppe så här tidigt? Vi är lediga och jag vaknar nio på morgonen. Jag satte mig upp i sängen och gick in på twitter. Twittrade tillbaka till några fans och gjorde någon Tweet. Jag gick in på Nialls logg och kollade vad han hade lagt ut. Jag klickade på länken till en bild på mobilen och Liam kom upp på skärmen när han höll Kim över axeln. Såg att flera fans hade retweetad det och skrivit vem är tjejen? Hur känner ni henne? Är dom tillsammans? Jag önskar att jag var henne. Så ful hon är.
Flera olika kommentarer. Tyckte det var lite konstigt att dom tycker hon är ful. Man ser bara hennes ben och rumpa. Man kan inte avgöra vis benen om hon är ful eller inte. Men har lärt mig när någon snackar skit om en så är dom bara avundsjuka. För Kimberley är absolut inte ful. Hon är unik. För hon är sig själv och hon vågar vara sig själv. Rolig och härlig att hänga med.
Jag kollade runt lite på twitter och gick in på kik. Svarade några fans där till och såg att några svarade igen direkt. Jag satt i två timmar vid mobilen i sängen och bara var inne på flera olika appar, snackade med lite fans via kik och twitter. Jag blev trött på att sitta där och gick in i huset. Anne var ute och hängde tvätten. Jag ställde mig vid henne och snackade lite. Sen in i köket och gjorde några mackor. Dustin kom med in i köket och satte sig vid bordet vid mig.
"Okej om jag sätter mig ner här?" frågade han när han redan hade satt sig ner. Jag nickade ett ja och fortsatte att tugga på min macka. "Så ni kände Kimberley sen innan verkade det som?" frågade han mig.
"Ja vi träffades en gång. Sen har Liam träffat henne några mer gånger sen" sa jag till honom.
"Okej för ni verkade komma bra överens" sa han.
"Hon är lätt och snacka med. Och är rolig och sig själv" berättade jag för honom.
"Ja det är hon. Synd bara att jag inte haft någon kontakt med henne eller hennes mamma på flera år. Sist jag såg henne var på hennes mormors begravning. Hon var kanske fyra år eller något" förklarade han. Det måste ha varit svårt för dom att komma så nära så snabbt i med hon verkade vara tvingad att flytta till Dustin. Turen är att dom verkade komma överens.
"Så ni tappade helt kontakten sen då eller?" frågade jag honom.
"Ja helt och hållet. Jag visste inte ens om att hennes syster hade dött i en bilolycka eller att då Charlotte, hennes mamma blivit sjuk" förklarade han. Jag visste inte ens om att hon hade en syster.
"Men hennes pappa då?" frågade jag honom och tog en stor tugga av mackan.
"Han lämnade henne när hon var liten" förklarade han för mig och det kändes i hjärtat. Skulle aldrig klarat om min pappa skulle lämnat mig och mina systrar skulle dött i en bilolycka sen att ens mamma blir sjuk. Och jag tyckte det var jobbigt när mina föräldrar skilde sig när jag inte ens var hemma.
"Herregud" fick jag ut ur munnen, visste inte vad jag skulle säga.
"Hon har haft det tufft och hon är en stark människa. Så vi hoppas att Charlotte blir bättre" sa han och jag nickade till och instämde.
"Visste inte att hon hade det så tufft" sa jag till honom.
"Inte jag heller när läkarna ringde till mig" sa han. "Allt blev som en skock att jag inte visste någonting nästan" förklarade han och såg lite på honom att han tyckte det var jobbigt. "Men nog snackat om det. Fick ni i henne i poolen?" frågade han mig och skrattade. Jag började med skratta för Zayn fick med ett dopp.
"Ja vi fick i henne. Zayn bar henne till poolen och vi skulle slänga i henne men hon drog med sig Zayn i vattnet så vi hann inte" skrattade jag fram. Dustin började skratta med mig.
"Synd att jag inte såg det" skrattade han fram lite.
"Ja det var en rolig syn. För hon vände sig snabbt till Zayn och kramade om honom och lutade sig i poolen för som stod typ vid kanten" förklarade jag och vi fortsatte att skratta.
"Gick hon hem eller till mig ikväll eller sov hon här inatt?" frågade han mig.
"Liam följde henne hem igår hem" svarade jag honom.
"Snällt av honom att följa med" sa han och log.
"Det var de ja" svarade jag honom. Vi satt vid bordet och snackade lite om lite alls möjligt. Tills han sa att han skulle gå hem till sig. Jag kollade mot klockan och den var redan tolv. Nu måste killarna ha vaknat. Jag tog undan allt pålägg och satte resten in i diskmaskinen. Jag gick ut i stugan igen och dom sov inu. Herregud, hur kan dom sova så länge? Jag kollade mot alla och såg att Niall började vakna till. Jag stod vid dörr karmen in till rummet och iakttog honom när han vaknade till.
"Hej" sa han och sträckte på sig.
"Daggs att vakna nu ja" sade jag till honom.
"Är alla andra vakna?" sa han och kollade snabbt runt om sig.
"Nej bara jag, Anne och Dustin stack precis hem till sig" svarade jag.
"Okej hur länge har du varit vaken då?" frågade han mig
"Sen typ nio eller något" svarade jag honom.
"Shit" svarade han snabbt och gick upp ur sängen.
"Mysigt att sova i skjorta" sa jag och kollade på dom kläderna han hade på sig igår.
"Orkade inte byta om" sa han och jag gick ut och satte mig på en av plaststolarna. Jag satt där och njöt ut av solen. Och utav att vara ledig. Riktigt härligt början av sommaren med att ha semester med killarna. Jag tog av min tröjan och vände stolen mot solen sken och jobbade lite på min vita mage.
"Vi borde väcka Liam" sa Niall när han kom ut ifrån stugan efter ett tag.
"Varför det?" frågade jag och vände mig mot honom.
"Hörde att han fick sms så såg att Kim hade skrivet att hon skulle bli lite sen så hon kommer snart" sa han.
"Ska dom träffas, när bestämde dom det?" frågade jag Niall lite förvirrat.
"Ingen aning dude" sa han. "Kanske när han följde henne hem" sa han några sekunder senare. Och det skulle kunna vara möjligt.
"Sant men gå in och väck honom då" sa jag och slött ögonen igen mot solen. "Och ta ut mina solglasögon" ropade jag till honom.
"Okej bossen" ropade han ut till mig och jag så log för mig själv. Jag hörde hur dom andra där inne började vakna plus att Niall började skratta för fullt. Jag hörde Anne ropa att Kim var här så jag reste mig från stolen och gick mot huset och mötte henne i köket.
"Hej Lou" sa hon och kramade mig.
"Hej" svarade jag glatt.
"Glömde du ta på dig tröjan eller?" frågade hon och kollade mot min mage.
"Distraherade eller?" frågade jag och blinkade mot henne på skoj.
"Helt klart, dör inom bords" sa hon med fejkande panik och tog händerna från kinderna. Vi båda började skratta.
"Så dålig kanske den inte är" sa jag.
"Bara jag har solglasögon så blir det okej, den bändas av det ljusa ju" sa hon och skrattade igen.
"Det var inte schyst ju" sa jag och hon gjorde ett stort leende mot mig. "Vill du ha något att äta, Niall väcker Liam" s jag till henne och hon nickade till glatt. Jag tog fram lite mackor och pålägg ut till henne. Hon var ganska glad och såg lite bekymrad ut, inte som för två minuter sedan. Jag gjorde en till macka igen till mig själv medan Kimberley tog två. Vi satt under lite tystnad och hon såg förvirrad ut. "Vad är det för något du ser bekymrad ut?" frågade jag. Hon ryste lite på huvudet och kollade upp mot mig.
"Ja men det är inget" sa hon och tog en tugga av mackan.
"Du kan berätta för mig" sa jag och kollade in i hennes bruna mörka ögon.
"Okej" sa hon och tog ett djupt andetag. "Liam kysste mig igår" sa hon och jag stannade typ upp. Jag blev glad för Liams skull men vet inte själv hur jag riktigt känner om saken. Om att det kommer hålla eller bara en sommar flört.
"Vad var det du var förvirrad över?" frågade jag henne. Hon skakade på huvudet och henne röda hår rörde sig med en rörelse till. "Vad är det då?" frågade jag henne.
"Jag kan inte berätta för vet inte hur du ska tycka då" sa hon och kände en konstig känsla. Blev inte sårad men av att det är något med Liam verkar det som hon känner och vill inte berätta.
"Men om det är något så är det bara till att snacka med mig om du vill" sa jag och hon fick ett litet leende på läpparna.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0