itisonlyonedirection

PREVIOUS: Det är mycket lättare och snacka öga mot öga. För då ser man hur han känner med lite. Om han inte har ett stoneface. Mobilen vibrerade till igen och det var ifrån Greg igen.
Visst, jag kan imorgon. Träffas vid skolan vid 7 pm? x
Okej ses då. X svarade jag tillbaka. Tur han skrev skolan för det är inte långt att gå som tur är. Är ju ganska lat av mig ibland.

---

''Så Liam. Berätta nu'' sa Louis lite lurigt åt honom. Vad har han nu på gång han ska berätta.
''Vadå?'' frågade han förvirrat och kollade på Louis.
''Kimberley, den rödhåriga tjejen från London'' sa Louis igen och då ringde det en klocka. Ja dom har vi träffats två gånger nu och han valde henne att snacka med efter giget.
''Ja heller hur?'' la Harry till.
''Men det finns väl inget att berätta'' sa Liam och han ljög.
''Du ljuger'' sa jag till honom.
''Hur vet du det?'' frågade han mig.
''Har ingen aning. Tyckte det lät bra bara'' sa jag och dom började skratta.
''Men vi alla träffade henne på milkshakebaren, sen när vi spelade fotboll var du inne i din egen värld för du trodde du såg henne men det var en annan rödhårig tjej. Sen väljer du henne efter konserten. Och ni hade problem att säga hejdå'' sa Niall och kollade med luriga ögon mot Liam.
''Ja då när vi spelade fotboll du berättade inte vad det handlade om heller'' sa Harry till Liam.
''Gillar du henne?'' frågade Louis honom och tog honom på axeln.
''Hon är snygg bara'' sa Liam. Nog ett själv försvar.
''Sant men de är ju de flesta av våra fans med ju'' sa Harry. Nu var allt om Liam och Kimberley. Har dom något på gång eller nej. Men han har sant att han skulle kunna dejta ett fans men trodde aldrig på det. Alla våra blickar var åt Liam och han sa ingenting. Tänker kanske.
''Anww, lilla Liam då'' sa Louis och rufsade i hans hår.
''Vadå?'' frågade han förvirrat och rättade till sin frisyr igen.
''Du gillar tjejen'' sa Louis och vickade på ögonbrynen.
''Ja det syns på dig'' sa Niall.
''Kimberley, Kimberley, Kimberley'' retade Harry lite honom med.
''Okej visst jag berättar för er'' sa han.
''Yes äntligen'' sa vi samtidigt typ.
''Okej då. Vi träffade då henne och hon var helt okej. För jag trodde inte att hon var ett fan och det bara var en slump. Sen hörde vi ju dom två hem och det var ganska mysigt där bak. Heller hur Niall?'' sa han och vi började skratta förutom Niall.
''Jaja visst. Trångt kan man lugnt säga'' sa han och vi skrattade bara åt honom.
''Ja fortsätt nu'' sa Harry precis som om Liam berättade om ett värld sak.
''Ja och sen typ någon dag senare sprang vi in i varandra i London. Asså bokstavligen. Men hon brydde sig inte direkt att det var jag och hon sa att hon var tvungen till att sticka. Men hon såg deppig ut och tänkte på vad det var med henne. Undrar det i nu. Sen då när vi spelade fotboll så trodde jag att jag såg henne. Men det var någon annan. Och att ha träffat henne två gånger då på en vecka och en gång trodde det var hon så mycket det vara något tänkte jag. Så såg jag henne på gallerian. Men hon fokuserade inte på oss när vi sjöng. Hon letade efter någon. Undrar vem också'' berättade han och det verkade som han verkligen gillar den tjejen. Hon var faktiskt helt schyst då när vi träffade henne för första gången. Inte direkt så påträngande. Hon skrattade och njöt av stunden. Det var faktiskt riktigt härligt.
''Du gillar henne bro'' sa jag till honom och han log lite.
''Det är en magisk historia, AAAHHH'' sa Louis och vi började skratta åt hans fåniga beteende. Även om han är äldst av oss så märks inte det alls.
''Men varför har du inte sagt något då? Du kommer inte få henne om du inte säger något'' sa Harry till honom. Det var ju helt sant med, om han bara sitter här i studion och inte snackar med henne finns det ingen chans att dom träffas igen.
''Men vet inte om jag är redo för ett förhållande ändå. Vi kommer nästan aldrig träffas i med vi reser mycket'' sa han lite dystert.
''Ni kan klara det tillsammans. Men du måste få tag i henne ju'' sa Niall till honom.
''Jag har hennes nummer'' sa han och höll upp mobilen.
''Din listiga jävel'' sa Harry.
''Hur fick du det?'' la jag till.
''Efter giget i London när vi skulle säga hejdå efter ni stuckit'' berättade han.
''Har du smsat eller ringt henne då?'' frågade jag honom.
''Nej inte direkt'' sa han och sjönk lite ner i stolen.
''Vad väntar du på? Gör det nu'' benådade Louis honom.

''Mamma jag sticker ut en runda'' sa jag och drog på mig min skin jacka.
''Okej, men kom inte hem för sent och ha mobilen på dig'' sa hon vände blicken mot mig från teven.
''Nejdå har den här'' sa jag och höll upp mobilen i handen. ''Hejdå'' sa jag och smällde igen dörren.
Mot skolan för att träffa Greg och snacka om oss. Oss vet jag inte hur det fortfarande är. Men något måste det vara. För annars skulle han sagt det i skolan att vi skulle kunna vara vänner. Och nu vill han träffa mig själv och snacka om det. Det måste betyda något egentligen. Jag vet egentligen heller om han kommer fråga mig att ta tillbaka mig. Jag vet heller inte om jag kommer vilja ta tillbaka honom om han vill det för den delen. Han sårade mig rätt hårt och berättade aldrig varför. Och komma tillbaka tre månader senare är riktigt omoget egentligen. Men jag vet att han aldrig har varit bra på att snacka om känslor. Men han kunde ändå gett min en förklaring varför. Det jag har villat veta nu i tre månader. Och kanske ikväll. Ja kanske ikväll så kommer jag få reda på varför.
Jag fortsatte och gå den sista biten mot skolan. Där framme såg jag honom sitta på en av bänkarna och vänta på mig. Jag log lite lätt inom mig själv. Han fick syn på mig och gick emot mig och hälsade på varandra med en pinsam och stel kram. Vi gick och satte oss på samma bänk han satt på innan. Och vi har inte sagt ett ord till varandra än. Vi satte oss ner och kollade på varandra och små log och jag vände huvudet och kollade upp i himlen. Det var fortfarande ljust ute men det var kyligare bara.
''Sååå'' sa han och jag kollade mot honom igen.
''Jaaaa'' sa jag lika utdraget som honom.
''Förlåt, men jag vet inte vad jag tänkte direkt'' sa han.
''Vad menar du?'' frågade jag.
''När jag gjorde slut med dig'' förklarade han för mig. ''Jag trodde jag inte hade min egen tid men jag insåg sen att min egen tid vad när jag var med dig'' sa han och jag kollade mot honom. ''Okej det blev lite fel. Men jag menar att jag ångrar mig sjukt mycket'' la han till igen.
''Okej, men varför kommer du nu tre månader senare?'' frågade jag honom.
''Jag vet inte. Tog tid och tänka, sen glömde jag bort det och trodde du hade helt glömt bort mig för du kollade aldrig på mig i skolan'' förklarade han för mig.
''Men om du verkligen älskar mig och ångrade dig så varför kommer du nu så sent?'' frågade jag honom igen.
''Jag vet inte. Jag är bara riktigt ledsen över allt och hoppas vi kan börja om på nytt?'' frågade han mig och kollade mig rakt in i ögonen. Hur skulle jag någonsin kunna säga nej till dom ögonen.
''Jag vet inte riktigt, Greg'' sa jag till honom och kollade ner på mina fötter och kände hur min mobil vibrerade snabbt. Säkert mamma som smsar eller något. Jag tog upp mobilen och såg hur hans namn lös över skärmen. Liam. Jag kände hur Greg kollade med på min mobil och ville med läsa vad det var. Även om jag är riktigt nyfiken vill jag inte läsa det här nu när jag är med Greg.
''Vem är Liam?'' frågade han mig.
''En kille'' förklarade jag för honom.
''En kille du är tillsammans med? Perfekt jag som trodde vi kunde bli tillsammans igen'' sa han besviket och surt.
''Vi är inte tillsammans. Vi har typ bara träffas några gånger och bytt nummer'' förklarade jag för Greg så han inte skulle flippa ut.
''Okej vad bra'' sa han och andades ut. ''Hur gör vi då?'' frågade han mig.
''Vi kan väl bara kanske börja om på nytt och se om det blir något?'' föreslog jag och han nickade och verkade gilla idéen.